Från tanke till tassar
Att börja med avel är en spännande tanke. Kanske börjar det med kärleken till rasen, en katt som väcker något extra eller drömmen om att en dag få välkomna sin första kull.
Men vägen från tanke till tassar är längre än själva parningen. Avel innebär ansvar – för katthonan och hanen, för kattungarna som föds och för de katter som kommer efter dem.
För mig handlar avel därför inte bara om att få fram kattungar. Det handlar om att tänka långsiktigt, lära sig mer och hela tiden väga hälsa, temperament, genetisk variation och rasens utveckling mot varandra.
En bra början är att skaffa kunskap innan man skaffar avelsplaner.
Börja med katten – inte med kullen
En katt kan vara fantastisk utan att för den skull vara lämplig i avel. Att älska sin katt och att bedöma henne eller honom som ett möjligt avelsdjur är två olika saker.
Innan en katt går in i avel behöver man fundera på bland annat:
hälsa och eventuella ärftliga sjukdomar
temperament och beteende
stamtavla och genetisk bakgrund
rasstandard och typ
vilka styrkor och svagheter katten har
vilka egenskaper man vill föra vidare
vilka egenskaper man behöver vara försiktig med
hälsotester och andra undersökningar
hur den tänkta kombinationen påverkar den genetiska variationen
Avel handlar alltså lika mycket om vad man väljer bort som om vad man väljer fram.
Lär dig regelverket
Som SVERAK-uppfödare behöver du känna till de regler och bestämmelser som gäller för avel och uppfödning. Regler förändras också över tid, vilket gör att det är viktigt att alltid kontrollera den aktuella informationen hos SVERAK.
På SVERAK finns bland annat information om avelsdjur, parning, dräktighet och förlossning.
Avelsdjur
Innan en parning behöver man veta vilka krav som gäller för de katter som används i avel och vilka regler som gäller för exempelvis hälsa, registrering och användning av avelsdjur.
Parningskalender
En parning behöver planeras. SVERAK har en parningskalender som kan vara ett praktiskt hjälpmedel för att hålla ordning på viktiga datum under dräktighet och inför förlossning.
Löp och parning
Det är bra att känna till hur löp och parning fungerar och vad man behöver tänka på när honan ska paras. En parning är inte bara ett datum i kalendern – det är början på ett ansvar som sträcker sig långt framåt.
Dräktigheten
När parningen är genomförd börjar väntan. Dräktigheten behöver följas och honan behöver få rätt förutsättningar, lugn och omsorg.
Förlossningen
En förlossning kan gå helt enligt plan – men som uppfödare behöver man också vara förberedd på att något kan avvika från det normala.
Att veta när man ska avvakta, när man behöver kontakta veterinär och var man kan få hjälp är en viktig del av uppfödaransvaret.
Avel är mer än själva parningen
Det är lätt att tänka att avel börjar när honan paras. I själva verket börjar den långt tidigare.
Den börjar när man studerar stamtavlor, lär sig om rasens hälsa, undersöker genetiken bakom olika egenskaper och försöker förstå vad en viss kombination kan innebära.
Och den fortsätter långt efter att kattungarna har fötts.
Som uppfödare behöver man kunna ta ansvar för:
före parningen → dräktigheten → förlossningen → kattungarnas uppväxt → veterinärvård → registrering → nya hem → uppföljning
Det är många delar – och ingen av dem är mindre viktig än den andra.
Våga fråga och ta hjälp
Ingen föds till uppfödare.
Att börja med avel innebär att man börjar en resa där man hela tiden lär sig mer. Prata med erfarna uppfödare, din rasklubb och andra som har kunskap inom området. Veterinären är också en viktig samarbetspartner när det gäller kattens hälsa och reproduktion.
Och kanske framför allt:
Våga fråga innan du gör.
Det finns sällan någon anledning att ha bråttom med den första parningen. En genomtänkt plan får gärna ta tid.
Från tanke till tassar
När kunskapen börjar falla på plats kommer den kanske viktigaste frågan:
Varför vill jag föda upp?
Svaret behöver inte vara perfekt. Men det behöver vara ärligt.
För mig handlar uppfödning om att varje kull ska ha en tanke bakom sig. Om att försöka lämna rasen lite bättre rustad för framtiden och samtidigt ge varje individ bästa möjliga start i livet.
Det är mycket arbete.
Det är ibland nervöst.
Det är emellanåt väldigt lite sömn.
Och sedan kommer de där små tassarna.
Då förstår man varför man började.
Från tanke till tassar.