När kattungarna är födda

Så kom dagen.

Efter månader av planering, väntan och kanske en och annan sömnlös natt finns de plötsligt där – små, varma och alldeles nya.

Men en födsel är inte slutet på avelsarbetet.

Det är början på nästa del.

Låt mamma göra sitt – men var nära

En trygg och erfaren hona behöver oftast få sköta sina kattungar själv.

Min uppgift är att finnas nära, hålla uppsikt och ingripa om något inte verkar vara som det ska.

Jag vill bland annat se att:

• kattungarna andas och är livskraftiga

• de får i sig råmjölk

• de diar

• honan tar hand om dem

• kattungarna håller värmen

• alla kattungar får möjlighet att dia

• honan verkar må bra efter förlossningen

De första timmarna är viktiga.

En kattunge som blir svag, kall eller inte diar behöver hjälp snabbt.

Vägning är ett viktigt verktyg

Jag väger kattungarna regelbundet under den första tiden.

Vikten ger ett konkret sätt att följa utvecklingen och kan göra det lättare att upptäcka om något börjar förändras innan det syns tydligt på annat sätt.

Det är inte bara dagens siffra som är viktig.

Det är utvecklingen över tid.

En kattunge som går upp i vikt är något annat än en kattunge vars vikt står still eller minskar.

Vid oro eller avvikelse ska veterinär kontaktas.

De första dygnen

De första dagarna handlar mycket om värme, närhet, diande och lugn.

Mamma och kattungarna behöver en trygg miljö där de får vara ifred, samtidigt som uppfödaren behöver ha kontroll på att allt fungerar.

Jag vill också vara uppmärksam på honan.

Efter en förlossning ska hon inte bara betraktas som ”mamma till kattungarna”. Hon är fortfarande en patient som kan behöva vård och uppföljning.

Förändrat allmäntillstånd, feber, smärta, onormala flytningar, dålig aptit eller problem med juvren är exempel på sådant som ska tas på allvar.

Vid misstanke om komplikation kontaktas veterinär.

När något inte går enligt planen

Det är lätt att föreställa sig den perfekta förlossningen.

Men verkligheten kan se annorlunda ut.

En kattunge kan behöva hjälp. En hona kan få komplikationer. En kattunge kan ha svårt att dia eller hålla värmen.

Som uppfödare behöver man därför ha en plan innan man behöver den.

Ha veterinärens kontaktuppgifter tillgängliga och ta reda på vart du kan vända dig kvällar, nätter och helger.

SVERAK har information om förlossning och vad man som uppfödare behöver känna till.

→ SVERAK – Förlossning

Från nyfödd till individ

Efter de första dygnen börjar en annan resa.

Kattungarna utvecklas snabbt och börjar gå från små nyfödda individer till personligheter med egna uttryck, behov och temperament.

Här börjar arbetet med:

• socialisering

• trygg hantering

• klok introduktion till olika ljud och miljöer

• viktuppföljning

• veterinärkontroller

• vaccinationer

• ID-märkning

• registrering

• stamtavlor

• försäkring

• dokumentation

• att hitta rätt hem

Men det viktigaste är fortfarande det enklaste:

att se varje kattunge som en individ.

Allt behöver inte gå att planera

Det finns mycket en uppfödare kan planera.

Men det finns också sådant man aldrig kan styra över.

Det är en del av varför avel kräver både kunskap och ödmjukhet.

Man kan göra alla hälsotester, läsa alla stamtavlor och planera den mest genomtänkta kombinationen – och ändå kan livet överraska.

Det viktiga är att vara förberedd, våga söka hjälp och alltid sätta kattens välbefinnande först.

Och så börjar tassarna lämna sina första avtryck.

Det är nu de små individerna som bara fanns som en tanke i en stamtavla börjar skriva sin egen historia.