Tritrichomonas foetus hos katt

Tritrichomonas foetus är en encellig parasit som framför allt förknippas med långvarig eller återkommande diarré hos unga katter. Parasiten förekommer särskilt i kattgrupper och katterier där många katter lever nära varandra.

Tritrichomonas är inte en mask utan en mikroskopisk encellig organism. Infektionen kan vara mycket besvärlig eftersom diarrén kan pågå under lång tid och eftersom smittan lätt kan cirkulera mellan katter i en grupp.

En viktig sak att känna till är att Tritrichomonas foetus inte smittar människor.

Vad är Tritrichomonas foetus?

Tritrichomonas foetus är en encellig parasit som lever i kattens tarm.

Den upptäcktes som orsak till diarré hos katt i USA på 1990-talet och har sedan dess påvisats hos katter i många olika länder.

Parasiten förekommer hos både raskatter och huskatter. Den är särskilt intressant i miljöer där många katter lever tillsammans, exempelvis:

• kattuppfödningar

• katthem

• större flerkattshushåll

• andra miljöer med hög kattäthet

Många infekterade katter kan vara pigga och må relativt bra trots att de har diarré.

Hur smittar Tritrichomonas?

Smittan sprids framför allt genom kontakt med infekterad avföring.

Katter kan få i sig parasiten när de:

• använder samma kattlåda

• kommer i kontakt med förorenad avföring

• trampar i förorenat material

• tvättar sig efter kontakt med smutsiga tassar eller päls

• delar miljö med infekterade katter

Parasiten överlever inte särskilt länge i torr miljö. I fuktig avföring kan den däremot överleva betydligt längre.

Det innebär att kattlådan är en mycket viktig del av smittspridningen.

Tritrichomonas smittar inte människor

Till skillnad från Giardia är Tritrichomonas foetus hos katt inte en zoonos.

Det innebär att den Tritrichomonas-infektion som drabbar katt inte anses utgöra någon smittrisk för människor.

God handhygien är naturligtvis ändå viktigt när man hanterar kattavföring.

Vilka katter drabbas?

Tritrichomonas kan förekomma hos alla typer av katter, men infektion ses framför allt hos unga katter som lever i grupp.

En hög kattäthet ökar risken för smittspridning.

Det betyder att problemet kan vara särskilt besvärligt i ett katteri där många kattungar och vuxna katter använder samma kattlådor och delar samma miljö.

Det är också viktigt att komma ihåg att en katt kan bära på parasiten utan att visa tydliga symtom.

Symtom

Det typiska symtomet är långvarig eller återkommande diarré.

Avföringen kan vara:

• mycket lös

• illaluktande

• slemmig

• blodtillblandad

• gulaktig eller brun

• ibland beskriven som "komockeliknande"

Diarrén kan komma och gå och katten kan vara helt normal mellan episoderna.

Trots diarrén är många katter:

• pigga

• hungriga

• lekfulla

• normala i övrigt

Detta är en av anledningarna till att Tritrichomonas ibland kan vara svårt att upptäcka.

Vid mer uttalade besvär kan katten få irritation runt ändtarmen och i vissa fall även nedsatt kontroll över avföringen eller analinkontinens.

Tritrichomonas hos kattungar

Kattungar är särskilt utsatta när många unga katter lever tillsammans.

En kattunge med Tritrichomonas kan ha diarré under en lång period utan att i övrigt verka sjuk.

Långvarig diarré kan däremot påverka:

• viktuppgång

• pälsens kvalitet

• vätskebalans

• tarmens funktion

• kattungens allmänna välbefinnande

Om en kattunge har återkommande diarré bör orsaken därför utredas tillsammans med veterinär.

Stress kan påverka symtomen

Tritrichomonas är ett bra exempel på hur stress och miljö kan påverka mag-tarmproblem hos katt.

Diarrén kan bli tydligare när katten utsätts för stress.

Det kan exempelvis handla om:

• flytt

• nya katter i gruppen

• förändringar i kattgruppen

• hög kattäthet

• utställning

• andra förändringar i miljön

Det betyder inte att stress har orsakat själva infektionen. Parasiten måste finnas där från början.

Stress kan däremot bidra till att symtomen blir tydligare.

Diagnos

Den säkraste metoden för att påvisa Tritrichomonas foetus är PCR-analys av träckprov.

Det är viktigt att provet hanteras på rätt sätt och skickas till laboratorium enligt laboratoriets instruktioner.

En viktig svårighet är att parasiten inte alltid utsöndras kontinuerligt.

Ett negativt prov betyder därför inte alltid att katten säkert är fri från Tritrichomonas.

Om misstanken är stark kan veterinären rekommendera upprepad provtagning.

Vid problem i en kattgrupp kan det också vara aktuellt att undersöka flera katter.

Tritrichomonas kan förväxlas med andra orsaker till diarré

Långvarig diarré hos katt kan ha många olika orsaker.

Det är därför viktigt att inte utgå från att Tritrichomonas är orsaken utan att göra en ordentlig utredning.

Andra möjliga orsaker är exempelvis:

• Giardia

• Cryptosporidium

• andra parasiter

• bakterieinfektioner

• foderreaktioner

• stress

• inflammatoriska tarmsjukdomar

• andra sjukdomar i mag-tarmkanalen

I vissa fall kan flera infektioner förekomma samtidigt.

Behandling

Behandling av Tritrichomonas ska ske i samråd med veterinär.

Det finns inget läkemedel registrerat specifikt för Tritrichomonas foetus hos katt i Sverige.

Ronidazol kan användas efter veterinärmedicinsk bedömning och kan ha god effekt, men behandlingen kräver försiktighet.

Ronidazol kan ge allvarliga biverkningar, bland annat neurologiska symtom, och ska därför användas enligt veterinärens ordination.

Det är också viktigt att känna till att hantering av läkemedlet kräver försiktighet eftersom substansen kan innebära risk för människor.

Pulverform bör inte hanteras utan särskilda försiktighetsåtgärder.

Ändra aldrig dosering eller behandlingstid på egen hand.

Försvinner infektionen av sig själv?

Hos många katter minskar diarréproblemen så småningom även utan behandling.

Det kan ta månader och ibland upp till ett par år innan katten blir symtomfri.

Det betyder dock inte nödvändigtvis att parasiten har försvunnit.

En katt kan fortsätta bära på organismen och därmed potentiellt bidra till smittspridning till andra katter.

Därför är det viktigt att skilja mellan:

symtomfri katt

och

katt som är fri från parasiten.

De är inte alltid samma sak.

Behandling av symtomen

Utöver eventuell riktad behandling kan veterinären rekommendera åtgärder som hjälper tarmen att återhämta sig.

Det kan exempelvis handla om:

• anpassad diet

• skonkost eller veterinärfoder

• probiotika

• behandling av eventuell samtidig infektion

• vätskebehandling om katten är uttorkad

Metronidazol kan ibland ge en tillfällig klinisk förbättring, men det innebär inte att Tritrichomonas är eliminerad.

Sanering och smittskydd

Sanering är en viktig del av arbetet vid Tritrichomonas, framför allt i kattgrupper.

Till skillnad från exempelvis Giardia överlever Tritrichomonas relativt kort tid utanför katten, särskilt i torr miljö.

Det betyder inte att rengöring är oviktig.

Tvärtom bör man försöka minska mängden färsk avföring som katterna kan komma i kontakt med.

Viktiga rutiner

• Ta bort avföring ur kattlådorna så ofta som möjligt.

• Håll kattlådorna rena.

• Rengör ytor som blivit förorenade med avföring.

• Diska mat- och vattenskålar regelbundet.

• Tvätta smutsiga textilier.

• Håll miljön så torr som möjligt.

• Tvätta händerna efter rengöring av kattlådor.

• Undvik onödigt hög kattäthet.

• Separera sjuka katter från andra när veterinär rekommenderar det.

Eftersom parasiten framför allt sprids via avföring är god kattlådehygien en av de viktigaste förebyggande åtgärderna.

Tritrichomonas i ett katteri

Om Tritrichomonas konstateras i ett katteri kan det vara svårt att snabbt få bort infektionen.

Problemet beror bland annat på att:

• många katter kan vara infekterade samtidigt

• vissa katter inte visar symtom

• parasiten kan utsöndras oregelbundet

• infektionen kan cirkulera mellan katter

• stress kan förvärra diarréproblemen

• en katt kan vara symtomfri men fortfarande bära på parasiten

Vid konstaterad infektion bör därför åtgärderna planeras tillsammans med veterinär.

I vissa situationer kan det vara klokt att minska kattätheten och undvika att blanda olika kattgrupper.

Tritrichomonas och nya katter

När man driver uppfödning är det viktigt att vara försiktig när nya katter introduceras.

En ny katt kan bära på olika smittämnen utan att själv vara sjuk.

En genomtänkt introduktion och karantän kan därför minska risken för att nya infektioner förs in i kattgruppen.

Vid misstanke om mag-tarmproblem hos en ny katt bör veterinär kontaktas innan katten blandas med övriga katter.

Tritrichomonas och kattutställningar

Eftersom Tritrichomonas framför allt sprids genom kontakt med infekterad avföring är det viktigt med god hygien även när katter vistas utanför hemmet.

På utställning är det därför klokt att:

• ha god handhygien

• undvika kontakt med andra katters avföring

• hålla den egna buren ren

• använda rena matskålar

• inte låta katten dela mat- eller vattenskålar med andra katter

• rengöra händerna mellan hantering av olika katter

Tritrichomonas sprids inte genom luften på samma sätt som exempelvis vissa luftvägsvirus.

När bör veterinär kontaktas?

Kontakta veterinär om katten har:

• diarré som varar längre än några dagar

• återkommande diarré

• blod eller mycket slem i avföringen

• diarré som inte svarar på vanlig behandling

• viktminskning

• dålig viktuppgång

• tecken på uttorkning

• nedsatt allmäntillstånd

• analinkontinens

Hos kattungar bör långvarig diarré alltid tas på allvar.

Vid återkommande diarré i ett katteri eller hushåll med flera katter är det särskilt viktigt att diskutera provtagning med veterinär.

Sammanfattning

Tritrichomonas foetus är en encellig parasit som framför allt orsakar långvarig eller återkommande diarré hos unga katter.

Parasiten är särskilt vanlig i miljöer där många katter lever tillsammans.

Tritrichomonas foetus smittar inte människor och är alltså inte en zoonos.

Smittan sprids framför allt genom kontakt med infekterad avföring.

Kattlådor och gemensamma miljöer spelar därför en viktig roll för smittspridningen.

Många katter är pigga trots att de har kraftig diarré.

PCR på träckprov är den säkraste diagnostiska metoden, men eftersom parasiten utsöndras oregelbundet kan upprepade prover behövas.

Behandling kan vara svår och ska alltid ske i samråd med veterinär.

Ronidazol kan ha god effekt men är förknippat med potentiellt allvarliga biverkningar och kräver stor försiktighet.

God hygien, rena kattlådor, minskad kattäthet och minskad stress är viktiga delar av smittskyddsarbetet.

En katt som blivit symtomfri behöver inte automatiskt vara fri från parasiten.

Källor och vidare läsning

För aktuell och fördjupad information rekommenderas framför allt veterinärmedicinska källor.

SVA – Tritrichomonas foetus hos katt

SVA – Rekommendationer vid parasitorsakade diarréer i kattbesättningar

Informationen på denna sida är avsedd som generell information och ersätter inte veterinärmedicinsk rådgivning. Vid sjukdom eller oro för kattens hälsa bör veterinär kontaktas.