FIP – felin infektiös peritonit – är en allvarlig sjukdom som kan drabba katter, framför allt unga katter. Sjukdomen är kopplad till felint coronavirus, FCoV, som är mycket vanligt bland katter och särskilt vanligt i hushåll och katterier där flera katter lever tillsammans.
Att en katt bär på eller har träffats av felint coronavirus betyder däremot inte att katten har FIP. De allra flesta katter som infekteras med FCoV utvecklar aldrig FIP.
För oss som uppfödare är kunskap om FCoV och FIP viktig. Genom god katthållning, bra hygien, så lågt smittryck som möjligt och genom att vara uppmärksam på förändringar hos katterna kan man minska risken för problem kopplade till coronavirus.
Felint coronavirus, FCoV, är ett virus som är mycket vanligt hos katt. Smittan sprids framför allt mellan katter genom avföring och kan därför lätt spridas via kattlådor, spadar och miljön runt kattlådorna.
Hos de flesta katter orsakar infektionen inga eller endast mycket milda symtom. Framför allt kattungar kan ibland få en övergående diarré i samband med coronavirusinfektionen.
Katten kan sedan göra sig av med viruset och bli fri från infektionen. Vissa katter kan däremot fortsätta att utsöndra virus under längre tid.
Det är också viktigt att känna till att en katt som blivit fri från FCoV kan smittas på nytt. En tidigare infektion ger alltså inte ett säkert och långvarigt skydd mot ny coronavirusinfektion.
En av de vanligaste missuppfattningarna kring FIP är att FIP är ett virus som en katt smittas direkt av från en annan katt.
Det är mer komplicerat än så.
När en katt infekteras med det vanliga felina coronaviruset, FCoV, förökar sig viruset framför allt i tarmen. Hos de allra flesta katter stannar infektionen där och katten blir aldrig sjuk i FIP.
Hos en liten andel katter sker förändringar i viruset inne i den enskilda katten. Virusets egenskaper förändras då på ett sätt som kan leda till den sjukdom vi kallar FIP.
Det är denna förändrade virusform som är kopplad till utvecklingen av FIP.
FCoV är alltså vanligt och smittsamt mellan katter, medan själva FIP-sjukdomen normalt inte betraktas som direkt smittsam mellan katter.
En katt som har FIP kan fortfarande utsöndra vanligt FCoV i avföringen, precis som andra infekterade katter.
FCoV sprids framför allt via avföring.
I en kattgrupp är därför kattlådorna en mycket viktig del av smittspridningen. Virus kan följa med på tassar, päls, spadar och andra föremål som kommer i kontakt med avföring.
Smittan kan därför spridas relativt lätt mellan katter som lever tillsammans.
I en större kattgrupp kan coronaviruset cirkulera mellan katterna under lång tid. En katt kan göra sig av med viruset och senare smittas igen av en annan katt i gruppen.
Det innebär att det ibland är svårt att helt få bort FCoV från en etablerad kattgrupp.
Felint coronavirus är ett kattvirus.
Det smittar inte människor och orsakar inte sjukdom hos människor. Det är inte heller samma coronavirus som orsakar covid-19.
FCoV är specifikt anpassat till katt och innebär därför ingen känd smittrisk för familjemedlemmar som hanterar en infekterad katt.
Det är fortfarande inte helt klarlagt varför vissa katter utvecklar FIP medan andra aldrig gör det.
Flera faktorer verkar kunna påverka risken.
FIP ses framför allt hos unga katter. Många fall ses hos katter under två års ålder.
Det betyder inte att äldre katter inte kan drabbas. FIP kan förekomma även hos vuxna och äldre katter, men unga katter är överrepresenterade.
Risken påverkas också av hur mycket coronavirus som cirkulerar i en kattgrupp.
I grupper med många katter kan smittrycket bli högt eftersom katterna kontinuerligt kan smitta varandra och återinfekteras.
Det är en av anledningarna till att god hygien och en välplanerad kattmiljö är så viktigt i ett katteri.
Stress och andra belastningar på immunförsvaret kan också ha betydelse för risken att en infekterad katt utvecklar sjukdom.
Det kan exempelvis handla om stora förändringar i miljön, många katter på liten yta, avvänjning, flytt, operation eller andra påfrestningar.
Det betyder inte att stress i sig orsakar FIP. Snarare kan en kombination av virusinfektion, individuell känslighet och olika belastningar påverka sjukdomsutvecklingen.
Det finns också en genetisk komponent. Vissa katter och vissa familjelinjer verkar ha en högre risk att utveckla FIP.
Det är dock inte möjligt att säga att en viss katt kommer att utveckla FIP enbart utifrån släktskap eller genetisk bakgrund.
FIP är en komplex sjukdom där flera faktorer samverkar.
FIP kan ge många olika symtom eftersom sjukdomen kan påverka olika organ.
De första symtomen kan vara ganska ospecifika och därför kan sjukdomen vara svår att upptäcka i ett tidigt skede.
Vanliga tecken kan vara:
nedsatt eller varierande aptit
viktnedgång
trötthet och nedsatt aktivitet
återkommande eller långvarig feber
dålig tillväxt hos kattungar
förändrat beteende
bleka eller gulaktiga slemhinnor
påverkan på ögon
neurologiska symtom
diarré eller andra mag-tarmproblem
FIP brukar delas in i våt FIP och torr FIP, men i verkligheten kan en katt ha en kombination av olika sjukdomsbilder.
Vid våt FIP uppstår inflammation och läckage av vätska till kroppens håligheter.
Det kan framför allt samlas vätska i:
bukhålan
brösthålan
Vid vätska i bukhålan kan katten få en tydligt svullen eller ”bukig” mage.
Om vätska samlas i brösthålan kan katten få andningssvårigheter eftersom lungorna inte får tillräckligt med utrymme.
Våt FIP kan utvecklas snabbt och katten kan bli mycket sjuk på kort tid.
Torr FIP innebär att inflammatoriska förändringar uppstår i olika organ.
Vilka symtom katten får beror därför på vilka organ som påverkas.
Det kan exempelvis handla om:
njurar
lever
tarm
ögon
hjärna och nervsystem
En katt med torr FIP kan exempelvis bli allt tröttare, gå ner i vikt och få återkommande feber.
Neurologisk FIP kan ge symtom som förändrad balans, koordinationsproblem, kramper eller andra neurologiska förändringar.
Ögonförändringar kan också förekomma.
FIP kan vara svårt att diagnostisera, framför allt tidigt i sjukdomsförloppet.
Det finns inte ett enkelt blodprov som ensamt kan svara på frågan:
”Har min katt FIP?”
Veterinären behöver istället väga samman kattens symtom, sjukdomshistoria, undersökningsfynd och resultat från olika undersökningar.
Det kan bland annat innebära:
blodprover
ultraljud
röntgen
undersökning av eventuell vätska i bukhåla eller brösthåla
PCR-analyser
andra laboratorieundersökningar
Ett antikroppstest visar om katten har varit utsatt för coronavirus och har bildat antikroppar.
Ett positivt test betyder inte att katten har FIP.
Eftersom FCoV är vanligt bland katter kan även en helt frisk katt ha antikroppar mot coronavirus.
På samma sätt kan ett antikroppstest inte förutsäga om en frisk katt kommer att utveckla FIP i framtiden.
Det är därför inte meningsfullt att rutinmässigt testa friska katter enbart för att försöka förutsäga FIP.
Ja.
Synen på FIP har förändrats mycket under de senaste åren.
Det finns idag antivirala behandlingar som har visat mycket goda resultat hos många katter med FIP. Behandlingen är dock avancerad och ska ske under veterinärmedicinsk vägledning.
Vilken behandling som är aktuell beror bland annat på kattens sjukdomsform, allmäntillstånd, vikt och vilka organ som är påverkade.
Tidigare betraktades FIP i princip som en dödlig sjukdom. Idag finns betydligt bättre möjligheter att behandla katter som drabbas.
Det är därför mycket viktigt att en katt med misstänkt FIP snabbt bedöms av veterinär.
Ju tidigare sjukdomen identifieras och behandling kan övervägas, desto bättre förutsättningar kan katten ha.
När flera katter lever tillsammans är FCoV vanligt.
Det betyder inte att ett katteri där FCoV förekommer är ett ”sjukt” katteri. Många friska katter bär på eller har någon gång varit infekterade med coronavirus utan att någonsin utveckla FIP.
Om en katt däremot utvecklar FIP vet man att den har varit infekterad med FCoV.
Det viktigaste är då att inte skapa onödig panik eller göra stora förändringar utan att först ta hjälp av veterinär.
Eftersom FIP-formen inte anses vara den smittsamma formen är det normalt inte nödvändigt att isolera en FIP-katt på samma sätt som vid en smittsam infektion där sjukdomsformen i sig sprids mellan katterna.
Däremot kan katten fortfarande utsöndra vanligt FCoV och därför är god hygien kring kattlådorna viktig.
Det går inte alltid att helt förhindra att FCoV finns i en kattgrupp. Däremot kan man minska mängden virus som katterna utsätts för.
I ett katteri är bra rutiner kring kattlådorna särskilt viktiga.
Håll kattlådorna rena.
Ta bort avföring ofta och rengör lådorna regelbundet.
Ha tillräckligt många kattlådor.
Fler kattlådor gör det lättare att hålla en god hygien och minskar belastningen på enskilda lådor.
Placera mat och vatten skilt från kattlådorna.
Mat- och vattenplatser bör inte ligga direkt intill toalettområdet.
Rengör miljön regelbundet.
FCoV är känsligt för vanliga rengöringsmedel. Mekanisk rengöring och goda hygienrutiner är mycket viktigt.
Undvik onödigt hög kattäthet.
En lugn och välplanerad miljö minskar både smittryck och stress.
Ge katterna möjlighet till lugn och återhämtning.
Stress är inte samma sak som FIP, men en god miljö är en viktig del av ett förebyggande hälsotänk.
Det är lätt att tänka att man borde testa alla katter i ett katteri för coronavirus.
Men ett positivt test betyder inte att katten kommer att utveckla FIP.
Eftersom FCoV är vanligt och många katter är helt friska trots infektionen behöver provsvar alltid tolkas utifrån situationen.
Ett test av en frisk katt kan därför ofta skapa mer frågor än svar.
Vid särskilda problem i en kattgrupp kan veterinär däremot rekommendera provtagning och hjälpa till att tolka resultaten.
Ett positivt coronavirusprov ska inte automatiskt tolkas som:
”Katten har FIP.”
Det kan betyda att katten är eller har varit infekterad med FCoV.
Det är därför viktigt att skilja mellan:
FCoV-infektion – vanligt bland katter och oftast utan allvarliga symtom.
och
FIP – en allvarlig sjukdom som kan uppstå hos en mindre andel infekterade katter.
Ett enskilt provsvar måste alltid sättas i relation till kattens symtom och övriga undersökningsresultat.
Kattungar kan få diarré av många olika orsaker. FCoV är en möjlig orsak, men långt ifrån den enda.
Diarré hos kattunge kan exempelvis bero på förändringar i foder, parasiter, andra infektioner eller stress.
En kattunge med diarré ska därför inte automatiskt betraktas som en katt med FIP.
Det som är viktigt är kattungens allmäntillstånd.
Om en kattunge blir slö, slutar äta, tappar vikt, får feber, blir uttorkad eller på annat sätt verkar sjuk ska veterinär kontaktas.
Som uppfödare är mitt mål att föda upp friska, trygga och välmående sibiriska katter och att ge dem en så god uppväxtmiljö som möjligt.
Jag arbetar därför med:
god hygien
rena kattlådor
en lugn och trygg kattmiljö
så låg onödig stress som möjligt
uppmärksamhet på förändringar i kattens hälsa
veterinärkontakt när en katt visar tecken på sjukdom
ett långsiktigt hälsotänk i avelsarbetet
FIP är en komplex sjukdom och det finns tyvärr inget sätt att garantera att en katt aldrig kommer att drabbas.
Det går inte heller att genom ett enkelt coronavirusprov identifiera vilka katter som kommer att utveckla FIP.
Därför är mitt fokus på Hökhöjdens att arbeta med helheten – hälsa, miljö, hygien, temperament och ansvarsfull avel.
Om din katt visar symtom som oroar dig ska du alltid kontakta veterinär.
FIP kan ge många olika symtom och flera andra sjukdomar kan ge liknande sjukdomsbilder. Det är därför viktigt att katten undersöks ordentligt och att diagnosen inte ställs enbart utifrån ett positivt coronavirusprov.
Vid misstanke om FIP är det viktigt att inte vänta för länge med att söka veterinärvård.
FCoV är vanligt – FIP är ovanligare.
FCoV smittar mellan katter – FIP-formen anses inte vara den smittsamma formen.
Ett positivt coronavirusprov betyder inte att katten har FIP.
De flesta katter som infekteras med FCoV utvecklar aldrig FIP.
Unga katter är mest utsatta.
God hygien och låg smittbelastning är viktiga delar av en god katthållning.
FIP kan idag behandlas med antiviral behandling, vilket har förändrat prognosen för många drabbade katter.
Vid sjukdom eller misstanke om FIP ska veterinär kontaktas.
Informationen på denna sida bygger bland annat på information från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
SVA – Felin infektiös peritonit (FIP) och felint coronavirus (FCoV)
SVA:s information bör alltid ses som den aktuella veterinärmedicinska referensen. Vid frågor om en enskild katt ska behandlande veterinär kontaktas.