FIV står för Feline Immunodeficiency Virus och är ett virus som angriper kattens immunförsvar. FIV förekommer hos katter och smittar inte människor.
Till skillnad från många övergående infektioner stannar FIV kvar i kroppen när en katt väl har blivit infekterad. Katten kan därför bära på viruset under resten av livet och kan också smitta andra katter.
FIV är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige och eftersom infektionen kan få allvarliga konsekvenser är det viktigt att förhindra att viruset sprids.
FIV och FIP är två helt olika sjukdomar, även om namnen ibland blandas ihop.
FIV orsakas av felint immunbristvirus och påverkar framför allt kattens immunförsvar. När katten väl är infekterad finns viruset kvar i kroppen.
FIP är felin infektiös peritonit och är kopplad till felint coronavirus (FCoV). FIP uppstår genom en förändring av coronaviruset inne i den enskilda katten och fungerar inte som en vanlig smitta mellan katter.
FIV och FIP ska alltså inte blandas ihop.
FIV sprids framför allt genom saliv och blod, och den viktigaste smittvägen är bett från en infekterad katt.
När en katt biter en annan katt kan viruset föras över med saliven till det sår som uppstår.
Det innebär att risken framför allt är stor för katter som slåss eller lever i miljöer där allvarliga slagsmål förekommer.
Smitta kan även ske från en infekterad honkatt till hennes foster eller kattungar, även om överföring från mamma till kattunge inte sker i varje fall.
FIV sprids däremot inte lätt via själva miljön. Viruset överlever dåligt utanför katten och smitta via exempelvis matskålar, liggplatser eller en vanlig hemmiljö anses i princip inte förekomma.
Det är alltså direktkontakt mellan katter, framför allt genom bett, som är den stora risken.
Ja.
En katt som är infekterad med FIV kan se helt frisk ut under lång tid.
Efter infektionen kan det gå månader eller till och med flera år innan katten utvecklar tydliga tecken på sjukdom.
Det är därför inte möjligt att avgöra om en katt bär på FIV genom att bara titta på den.
En katt kan dessutom vara smittsam även om den inte visar några symtom.
FIV angriper celler som är viktiga för kattens immunförsvar.
Med tiden kan virusinfektionen leda till att immunförsvaret fungerar allt sämre. Katten blir då mer mottaglig för andra infektioner och sjukdomar som en frisk katt normalt skulle kunna hantera bättre.
Sjukdomsförloppet varierar mycket mellan olika individer.
Vissa katter kan leva länge med infektionen innan tydliga problem uppstår, medan andra utvecklar sjukdom snabbare.
Det finns inget enskilt symtom som är typiskt för FIV.
Istället kan katten utveckla många olika typer av problem, framför allt sådana som uppstår när immunförsvaret inte längre fungerar normalt.
Exempel på symtom och följder kan vara:
återkommande infektioner
långvarig eller återkommande feber
viktnedgång
förstorade lymfknutor
dålig aptit
kronisk inflammation i munhålan
tandköttsinflammation och gingivostomatit
kronisk inflammation i nos och luftvägar
ögoninflammation
blodbrist (anemi)
lågt antal vita blodkroppar
njurproblem
neurologiska symtom
ledinflammation
inflammation i blodkärlen
tumörsjukdomar
reproduktionsproblem
Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom kan orsakas av många andra sjukdomar. Ett eller flera av dessa symtom betyder alltså inte automatiskt att katten har FIV.
FIV diagnostiseras vanligtvis genom blodprov.
Ett vanligt första steg är att leta efter antikroppar mot FIV.
Eftersom FIV stannar kvar i kroppen efter infektion innebär förekomst av FIV-antikroppar normalt att katten har varit infekterad.
Men ett positivt provsvar är ett mycket viktigt besked och behöver därför ibland bekräftas med ytterligare analyser.
Det finns flera saker som veterinären behöver ta hänsyn till.
Om en katt nyligen har blivit infekterad kan det ta tid innan den hunnit bilda tillräckligt med antikroppar för att testet ska bli positivt.
Ett tidigt negativt test kan därför behöva följas upp senare.
Det är också möjligt att en kattunge har fått antikroppar från sin mamma. Dessa antikroppar kan finnas kvar en tid utan att kattungen själv är infekterad med FIV.
Därför kan provtagning av kattungar behöva upprepas när de blivit äldre.
Vid ett oväntat eller betydelsefullt positivt provresultat kan veterinären rekommendera ytterligare provtagning och en annan analysmetod för att säkerställa resultatet.
Ett FIV-test är ett provsvar som ska tolkas av veterinär tillsammans med kattens situation och övriga uppgifter.
Det finns i dagsläget ingen behandling som kan eliminera FIV från kattens kropp.
När katten väl är infekterad finns viruset kvar.
Däremot kan veterinären behandla de sjukdomar och infektioner som uppstår till följd av ett nedsatt immunförsvar.
Vilken understödjande behandling som behövs beror helt på kattens individuella situation.
Regelbundna veterinärkontroller kan vara viktiga för att upptäcka förändringar tidigt.
Det viktigaste sättet att minska risken för FIV är att förhindra att katter utsätts för bett från infekterade katter.
För katter som lever tillsammans i en stabil grupp och inte slåss är smittrisken betydligt lägre än i grupper där aggressiva konflikter förekommer.
För utekatter är det framför allt möten och slagsmål med okända katter som innebär en risk.
Det är därför klokt att tänka på kattens livsmiljö och vilka andra katter den kan komma i kontakt med.
FIV är en allvarlig infektion och en katt som är infekterad med FIV ska inte användas i avel.
Vid avel är det viktigt att arbeta förebyggande och att ha kunskap om hälsostatusen hos de katter som används i avel.
Om det finns en misstanke om FIV i en kattgrupp bör situationen utredas tillsammans med veterinär innan några beslut fattas om avel eller flytt av katter.
I ett katteri är det viktigt att ha rutiner som minskar risken för att en eventuell infektion förs vidare.
Eftersom FIV framför allt sprids genom bett är en stabil kattgrupp där katterna fungerar bra tillsammans betydligt mindre riskfylld än en miljö där katter slåss.
Vid misstanke om FIV ska veterinär kontaktas.
Det är viktigt att inte själv dra slutsatser utifrån ett enstaka testresultat utan låta veterinären planera eventuell uppföljande provtagning och hantering av kattgruppen.
En kattunge kan i vissa fall ha fått antikroppar från sin FIV-infekterade mamma utan att själv vara infekterad.
Det innebär att ett positivt antikroppstest hos en mycket ung kattunge inte alltid betyder att kattungen själv bär på viruset.
Därför kan uppföljande provtagning behövas när kattungen blivit äldre.
Det är veterinären som avgör när och hur provtagningen bör göras.
FIV är ett kattvirus och smittar inte människor.
Det finns alltså ingen risk att en människa blir infekterad med FIV genom att klappa, mata eller ta hand om en katt som bär på viruset.
FIV ska inte heller förväxlas med HIV, som är ett virus som infekterar människor.
Att FIV är en allvarlig och livslång infektion betyder inte att man ska få panik vid varje misstanke.
Det viktiga är att:
låta veterinär utreda katten,
säkerställa provresultatet om det behövs,
bedöma kattens hälsotillstånd,
förhindra att en eventuell infekterad katt utsätter andra katter för smitta.
En katt som är sjuk behöver alltid bedömas individuellt.
Som uppfödare är det viktigt för mig att arbeta förebyggande med katternas hälsa och att inte föra allvarliga smittsamma sjukdomar vidare i aveln.
Jag vill att kattungarna från Hökhöjdens ska växa upp i en trygg och välskött miljö där hälsa, välmående och ansvarsfull avel står i centrum.
FIV är en av anledningarna till att kunskap om smittsamma sjukdomar är så viktig för både uppfödare och kattägare.
Jag anser att det är viktigt att:
vara uppmärksam på katternas hälsa,
söka veterinär vid misstanke om sjukdom,
använda relevanta hälsotester när det finns anledning,
inte avla på infekterade katter,
vara försiktig med att föra in nya katter i en kattgrupp,
och alltid ta veterinärmedicinsk rådgivning på allvar.
FIV är ett virus som angriper kattens immunförsvar.
En infekterad katt bär viruset resten av livet.
FIV sprids framför allt genom bett och blod/saliv vid direktkontakt mellan katter.
En katt kan vara infekterad under lång tid utan att visa symtom.
FIV smittar inte människor.
Det finns ingen behandling som kan ta bort viruset ur kroppen, men sjukdomar och följdproblem kan behandlas.
En FIV-infekterad katt ska inte användas i avel.
Ett positivt test bör vid behov bekräftas och alltid bedömas av veterinär.
Om din katt blir sjuk, tappar vikt, får återkommande infektioner, får långvarig feber, förändringar i munhålan eller på annat sätt förändras i sitt allmäntillstånd bör veterinär kontaktas.
Vid misstanke om FIV är det särskilt viktigt att få en korrekt diagnos och rådgivning om hur katten bör hanteras i förhållande till andra katter.
Informationen på denna sida bygger på information från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och kompletterande veterinärmedicinsk information.
SVA – Feline immunodeficiency virus (FIV)
Vid frågor om en enskild katt eller vid misstanke om smitta ska behandlande veterinär kontaktas.