Kattens språk & kommunikation

Katten pratar – men inte alltid med ord

Katter kommunicerar hela tiden. De använder läten, kroppsspråk, ansiktsuttryck, öron, ögon, pupiller, morrhår och svans för att förmedla vad de upplever och hur de förhåller sig till sin omgivning.

Ibland är signalerna tydliga. Ibland är de mycket små och lätta att missa.

Det viktigaste när vi försöker förstå en katt är därför att inte bara titta på en enskild signal. Vi behöver läsa hela katten och se till situationen.

En katt med öronen bakåt kan vara rädd, irriterad eller känna sig hotad. En svans som slår från sida till sida kan vara ett tecken på irritation – men kan också förekomma när katten är mycket fokuserad.

Kattens kommunikation är helt enkelt mer nyanserad än en enkel ordbok där varje rörelse har en bestämd betydelse.


Läten – kattens röst

Katter använder många olika ljud och har dessutom individuella sätt att kommunicera. Vissa katter är mycket ”pratiga”, medan andra nästan aldrig jamar.

Jamande

Jamandet är framför allt en viktig del av kattens kommunikation med människor. Katter kan använda olika typer av jamanden för att få kontakt, hälsa, be om något eller uttrycka frustration.

Det finns därför inte ett enda ”kattspråk” där ett jam alltid betyder samma sak.

En kattägare lär sig med tiden känna igen sin egen katts olika läten och vad de brukar förekomma i för situationer.

Spinnande

Spinnande förknippas ofta med en nöjd och avslappnad katt, till exempel när katten ligger nära sin människa och njuter av att bli klappad.

Men spinnande förekommer även i andra situationer. En katt kan spinna när den är orolig, rädd, har ont eller försöker lugna sig själv.

Spinnande betyder alltså inte automatiskt att katten mår bra.

Även här behöver vi titta på resten av kattens kropp och på situationen.

Fräsande och morrande

Fräsande, morrande och andra kraftiga ljud är ofta tydliga avståndssignaler.

Katten kan signalera:

”Kom inte närmare.”

Det är viktigt att respektera sådana signaler. Ett fräsande är inte att katten är ”elak” – det är ett sätt att försöka hantera en situation som katten upplever som obehaglig eller hotfull.

Om vi lyssnar på den tidiga signalen behöver katten ofta inte gå vidare till starkare försvarsbeteenden.

Andra läten

Katter kan även använda exempelvis:

Även här spelar situationen stor roll.


Öronen berättar mycket

Kattens öron är mycket rörliga och kan snabbt ändra riktning beroende på vad katten uppmärksammar.

👂 Öronen framåt

Kan visa att katten är intresserad, nyfiken eller uppmärksam på något.

En katt som sitter och tittar på något spännande kan ha öronen riktade framåt medan hela kroppen är fokuserad på det som händer.

👂 Öronen åt sidan

Kan förekomma när katten är osäker, vaksam eller börjar känna obehag.

Det kan vara en viktig signal att observera tillsammans med resten av kroppsspråket.

👂 Öronen bakåt

Kan signalera rädsla, irritation eller att katten känner sig hotad.

👂 Öronen platt bakåt

När öronen trycks tätt mot huvudet är det ofta ett tydligare tecken på att katten upplever starkt obehag, rädsla eller befinner sig i ett försvars- eller hotbeteende.

Titta alltid på resten av katten. Öronen är en del av ett större signalsystem.


Ögonen och blicken

Kattens ögon ger oss ytterligare information.

Pupillernas storlek påverkas bland annat av ljuset, men även av kattens känsloläge och grad av upphetsning.

Stora pupiller

Vidgade pupiller kan förekomma vid exempelvis:

Därför kan vi inte säga att stora pupiller alltid betyder rädsla.

Smala pupiller

Smala pupiller kan förekomma hos en avslappnad katt i starkt ljus, men också i situationer där katten är fokuserad eller känslomässigt påverkad.

Pupillerna måste därför tolkas tillsammans med ljusförhållanden och övriga signaler.

Den långsamma blinkningen

En katt som långsamt blinkar mot dig kan signalera att den känner sig trygg och avslappnad.

Du kan prova att långsamt blinka tillbaka.

Det är ett fint exempel på hur vi kan kommunicera med katten utan att använda ett enda ord.


Morrhåren – mer än bara känsel

Kattens morrhår, vibrisser, är mycket känsliga känselorgan. De hjälper katten att orientera sig i sin närmiljö och att uppfatta förändringar i luftströmmar och rörelser.

Morrhåren kan också ge oss information om kattens sinnesstämning.

Morrhåren i ett avslappnat läge

Hos en lugn katt ligger morrhåren vanligtvis naturligt ut från ansiktet.

Morrhåren framåt

När katten är mycket intresserad eller fokuserad kan morrhåren riktas mer framåt.

Det kan exempelvis ses när katten undersöker något spännande eller fokuserar på ett byte eller en leksak.

Morrhåren bakåt

Morrhåren kan dras bakåt mot kinderna när katten känner rädsla eller obehag.

Återigen gäller samma regel:

Morrhåren ska inte läsas ensamma. Titta på öron, ögon, svans och kropp samtidigt.

Och morrhåren ska naturligtvis aldrig klippas. De är viktiga känselorgan.


Svansen – ett tydligt signalsystem

Svansen är kanske den del av katten som människor oftast försöker tolka.

Men även här är det lätt att förenkla för mycket.

🐈 Svansen rakt upp

En upprätt svans är ofta ett vänligt och tryggt sätt att hälsa.

En katt som kommer gående med svansen högt kan signalera att den är avslappnad och social.

🐈 Svansen med böjd spets

En svans som hålls uppåt med en liten böj på spetsen kan förekomma hos en vänligt inställd och nyfiken katt.

🐈 Svansen slår eller piskar

En kraftigt rörlig svans kan vara ett tecken på irritation, frustration eller stark upphetsning.

Men svansrörelser förekommer även när katten är intensivt fokuserad på något.

Titta därför på hela katten innan du drar slutsatsen att den är arg.

🐈 Uppburrad svans

En stor, uppburrad svans kan vara ett tydligt tecken på rädsla, stark upphetsning eller försvar.

Katten försöker då ofta få sig själv att se större och mer hotfull ut.

🐈 Svansen tätt intill kroppen

Kan förekomma hos en rädd eller osäker katt.


Kroppshållningen – läs hela katten

Det går inte att förstå kattens kroppsspråk genom att bara titta på svansen.

Kattens kroppshållning är minst lika viktig.

En trygg och avslappnad katt

En trygg katt har ofta:

Katten behöver inte vara helt stilla för att vara avslappnad. En trygg katt kan röra sig, leka, undersöka och vara aktiv – utan att vara spänd.

En osäker katt

En osäker katt kan bli mer försiktig i sina rörelser.

Den kan:

Osäkerhet kan ibland vara subtil och komma innan tydligare rädslo- eller försvarssignaler.

En rädd katt

En rädd katt försöker ofta skapa avstånd eller skydda sig.

Den kan göra sig liten, hålla kroppen spänd, dra öronen bakåt och hålla svansen nära kroppen.

Om katten inte kan komma undan kan den i stället gå över till ett mer aktivt försvar.

En katt som känner sig hotad

Vid starkt hot kan katten försöka göra sig större.

Den kan exempelvis:

Detta är tydliga signaler om att katten vill skapa avstånd.


När katten säger ”nu räcker det”

Det är lätt att missa kattens tidiga signaler.

En katt kan exempelvis börja:

Om vi fortsätter klappa eller hantera katten trots dessa signaler kan den till slut behöva använda tydligare signaler – exempelvis fräsande, morrande eller ett slag med tassen.

Det betyder inte att katten plötsligt blev ”arg”.

Den har ofta försökt säga ifrån tidigare.

Att respektera de små signalerna är en viktig del av att skapa trygghet.


Lek, jakt och stark koncentration

Katter använder också kroppsspråket när de leker och jagar.

En katt som är fokuserad på en leksak kan få:

Svansen kan också röra sig.

Det är därför samma kroppssignal kan förekomma i helt olika situationer.

En katt med stora pupiller är inte automatiskt rädd.

En katt med svängande svans är inte automatiskt arg.

Sammanhanget är avgörande.


Katten kommunicerar med flera signaler samtidigt

Det kanske viktigaste att ta med sig är att kattens kommunikation är multimodal.

Det betyder att katten använder flera sätt att kommunicera samtidigt.

Titta därför efter:

Läte
↓
Öron
↓
Ögon och pupiller
↓
Morrhår
↓
Svans
↓
Kroppshållning
↓
Situation och omgivning

Först när vi sätter ihop informationen börjar vi förstå vad katten försöker förmedla.


Lär känna just din katt

Alla katter är individer.

En katt kan vara mycket vokal medan en annan kommunicerar nästan helt tyst. En katt kanske älskar att bli klappad länge, medan en annan tydligt visar när den fått nog.

Det finns därför inget kroppsspråksschema som kan ersätta relationen och kunskapen om den individuella katten.

Ju mer tid vi tillbringar med vår katt, desto bättre lär vi oss dess små signaler.

Vi lär oss hur den ser ut när den är:

Det är då kattens kommunikation verkligen börjar bli begriplig.


Det viktigaste av allt

Se hela katten – inte bara svansen.

Ett öra, en pupill eller en svansrörelse berättar sällan hela historien.

Försök i stället att se:

Vad gör katten?
Hur ser hela kroppen ut?
Vilka läten använder den?
Vad händer runt omkring?
Vad hände precis innan?
Och framför allt – hur brukar just den här katten uttrycka sig?

Att förstå en katt handlar inte om att lära sig en enkel lista där varje rörelse betyder en viss sak.

Det handlar om att lära sig se katten framför sig.

När vi börjar lyssna på både läten, kroppsspråk och de små signalerna blir det lättare att förstå vad katten försöker berätta – och att ge den det den behöver.

Katten berättar mycket. Vi behöver bara lära oss att lyssna.